Ett urval av bilder från Sofias serie självporträtt ackompanjerade texter i Nollpunkt #5.
Här visas resten av bilderna.

Klicka här för att starta bildspelet (använd piltangenterna för att navigera)

Som en inför-nollpunkt-nummer-fem-specialare bjuder vi er på en nedkortat version av Zandra Hedmans möte med teaterföreställningen Änglahångel – en föreställningen som givits av Play teaterkonst på Pusterviksteaterns stora scen i Göteborg under hösten. Den längre fullständiga versionen av texten läser ni i kommande nummer fem av Nollpunkt.

Text: Zandra Hedman, Foto: Dorota Lukianska

Under hösten omdanades Stora scenen på Pustervik i Göteborg till ett nöjesland där Mammon och Gud möttes. Kulturkollektivet Play teaterkonst förenade kommersialism med religion i föreställningen Änglahångel som är deras fjärde och hittills största uppsättning.

Play är en grupp kulturarbetare i väst som längtar efter att se teatern integrerad med samtiden och med alla de komponenter som utgör scenkonst. 2007 vann Play teaterkonst Nöjesguidens pris för bästa teater, då med föreställningen ”Hannah+1” skriven av dramaturgen Samuel Ek.

Ek är fader även till den nyskrivna pjäsen Änglahångel – en pjäs som strävar efter att innehålla kontrasterna mellan den religiösa, mytiska världen och den globala kapitalismens värld. Den kan ses som en satir, men satsar högre än så.

– Religion är big business. Religion är politik. Religion är till och med krig ibland. Så vad ska en fattig Ängel göra när ingen hör hans bön? Om allt man har är Guds förlåtelse så får man göra det bästa av det. Man måste anpassa sig, nischa sig, ha en produkt. Man måste sälja och sälja och ge publiken vad den vill ha. Välkommen till Änglahångel – en pjäs om kärlek, svek och skuldfri entertainment.

Samuel Ek poängterar att Änglahångel många gånger handlar mer om kommersialism än om religion.

– Änglahångel målar inte bilden av att kristendom ser ut så här idag i Sverige. Den frågar om religion och kommersialism kommer se ut såhär imorgon. Den frågar om det här är nästa stora marknad, säger Samuel och ställer motfrågan om kyrkan borde vara mer kommersiell.

– Om en rejäl kommersialisering av kyrkan hypotetiskt skulle leda till fler troende, mer pengar till välgörande ändamål etcetera, skulle det då vara något den borde göra eller är budskapet och idealen viktigare än resultatet?

CECILIA Man måste nischa sig om man vill överleva i den här branschen. Jerusalem har hela ”Jesu lidande”-grejen och Rom har den där påven och ruinerna och så. Vi har skuldfri entertainment. Vi kan inte plötsligt börja prata om stora frågor. Vi skulle verka otydliga.

ÄNGELN Men det här är mer än bara affärer.

CECILIA Jag vet, men affärerna behövs. Hur skulle vi annars ha råd att få ut budskapet?

Samuel menar att religion och livsåskådning är något högst personligt som inte kan mätas eller värderas i pengar, men att karaktärerna i Änglahångel har olika sätt att se på det.

– Vi kan sälja våra saker, vår tid, våra idéer, men vad händer om vi försöker sälja känslor, ideal och tro? Det är där religionen dyker upp, det är ett bra exempel på något som alltid är väldigt personligt, säger Samuel och hänvisar till liknelsen: ”Konst är som en uppstoppad krokodil, något farligt vi gjort harmlöst så att vi kan studera det”.

Han vill att folk ska få tänka till, men samtidigt att de ska ha väldigt roligt och känna mycket medan de gör det.

– Skrattet kan vara sockret i medicinen, det som gör att vi orkar titta, ta in och tänka till istället för att bara byta kanal, men det kan också bli en ursäkt för att slippa tänka.

Änglahångel ger eftersmak, likaså lämnas jag kvar med en del frågor till fortsätt bearbetning. Men det är som det ska och nog kommer fler frågor, skratt och tankar att väckas i form av en vilsen ängel, en föräldralös flicka och säljande gospel genom PLAY:s Änglahångel.

Läs mer på om Play på Playteaterkonst.se